Mitt liv med psoriasis.

Fick frågan hur det varit för mig när jag fick psoriasis, när jag fick det o.s.v Har faktist inte skrivit om det på bloggen ännu, slog det mig då plötsligt.. Här kommer lite av mitt liv med psoriasis.. :)
Jag fick psoriasis när jag var ca 10 år tror jag. Det började med en liten fläck i hårbotten. Inget sjukhus ville ta emot mig de påstod att det inte var farligt ( vilket det inte var ) , och att de skulle gå att lösa enkelt. Jag fick följande svar på mina fläckar: Torr hårbotten, skorv och mjäll. Det kunde inte vara något annat. Och som sagt ingen ville kolla på det på sjukhusen , det var ju bara lite mjäll som skulle gå bort lixom.. Iallafall, när jag var 11-12 år gammal så fick jag diagnosen psoriasis, vid detta laget hade hela hårbottnen blivit fylld och armar och mage visade tydliga tecken på psoriasis också. Jag minns att jag inte fick någon direkt info på sjukhuset om sjukdommen, De tog lixom förgivet att man visste var det var.. Jag minns också att jag gick som i trans till bilen ifrån sjukhuset. När mamma och jag satt oss i bilen frågade hon hur det kändes. Då började jag storlipa! Dels visste jag inte vad det var för sjukdom och dels kändes de som hel min framtid var borta, ingen kommer tycka om mig, ingen vill vara nära mig osv. Det var då jag beslöt mig för att aldrig säga sanningen - att jag led av en kronisk hudsjukdom - psoriasis

"psoriasis är en sjukdom som är lättare att dölja än att bekänna"

När jag var 13-14 år skaffade jag mig en pojkvän, det var först då jag beslöt mig för att bekänna sjukdommen. Jag kunde ju inte ljuga för någon jag var kär i! :) Då berättade jag om min psoriasis & att det inte smittade. Chockerande nog så brydde han sig inte? Jag hade förväntat mig en reaktion som var större än i kärnreaktionerna! Men det var helt normalt tyckte han, en del har astma, en del har aids, Jag hade psoriasis, so what? Då kände jag för första gången vad härligt allt kändes. Efter det började jag berätta för mina kompisar som reagerade på samma sätt & även ville lära sig mer. En del berättade då för mig att deras mamma/pappa/mormor/farfar också hade det.
Det är först när man bekänner sin psoriasis som en del av en själv,
som man kan lära sig att leva med den!

Jag började behandla mig. Genom gamlingarna i en liten förening i närheten av mig så fick jag reda på att ung med psoriasis fanns. Samma år åkte jag på mitt första sommarläger. Det var helt awsome! Jag träffade andra i min ålder och man bara känner en sådan gemenskap som inte går att förklara! Superkul verkligen !
Det är väl det om mitt liv, Jag tror det är viktigt att man inte kollar på "skräckbilder" på psoriasis direkt när man fått diagnosen utan lär sig mer om den först. Man måste också ha mycket stöd av familj och vänner, Annars hade  jag aldrig klarat det! Med hjälp av ung med psoriasis så lärde jag mig att stå för den jag är -
Amanda Strömberg. Perfekt som jag är, även med psorisasis!
Man kan gärna fråga på sjukhus om mer info om man undrar nått , eller fråga mig här på bloggen. :) Jag kan svara på det mesta, annars suger jag lite på frågan och hittar ett svar :) Hoppas jag svarade på denna frågan, hur mitt liv var med psoriasis m.m..

TAKE CARE, MAKE LOVE NOT WAR!

Kommentarer
Postat av: moa

Åh, vilken bra blogg!



Även jag har psoriasis. I hårbotten, i öronen, utanpå öronen, i ögronbrynen, på halsen och lite varstans på hela kroppen. Jag har haft detta i fleraflera år, och har fått det av min mamma och pappa, som båda har psoriasis. Så det var nästan självklart att jag skulle få det med.



Jag tycker det är superjobbigt fortfarande, men jag skäms inte längre. Det bara är vad det är.

2010-04-29 @ 18:21:25
URL: http://moathemoses.blogg.se/
Postat av: Elin

Grymt bra blogg!



Många vågar inte skriva om psoriasis som du gör,det tycker jag är starkt gjort.



Själv fick jag psoriasis från min pappas sida, öron, hals, ansikte, hårbotten,hela kroppen och lederna, man får ta dagen som den kommer :) Men jag tycker inte att man skall behöva skämmas, för sin Psoriasis, även om den är skitjobbig ibland.

2010-04-30 @ 00:11:37
URL: http://elingidmark.blogg.se/
Postat av: Anna

Jag har också psoriasis, har haft det sedan ungefär samma ålder som du. Jag är dock lite äldre än dig. Det är kul med en blogg som är så inriktad på just psoriasis, och du verkar ju vara grymt engagerad. Det är bra =)



Själv engagerade jag mig aldrig i PSO UNG, men jag har alltid haft en bra hudläkare som skrivit ut corticon när jag behövt det och har upplyst mig om det. Tex stress, alkohol, gluten, varma bad och dyl inte är helt bra för det.



Men jag har aldrig känt mig sjuk. För mig är pson inte ett problem. Klart det är surt ibland när man är jätteprickig men vad tusan. Det är ingen big deal, folk tycker inte man är äcklig. Min kille gillar att jag är prickig. Antingen för nya fläckar, eller gamla som tryckt undan pigmentet. Klart jag hellre inte hade haft det, men livet är som det är ibland.



Hoppas lägret blir grymt =)

2010-07-13 @ 10:41:53
URL: http://barsine.blogg.se/
Postat av: Steingina

This is a truly fantastic site, which I stumbled upon through google, I must say it has been a pleasure viewing this site and I am very happy that I found it, excellent content, keep up the good work and good luck.

2010-12-19 @ 20:01:41
URL: http://steingina.blog16.com
Postat av: Elin

Jag vet ju inte vilka produkter du har testat mot din psoriasis, vet också att det inte går att bota. Men att den kan lindras mkt. Jag är säljer aloe vera produkter. Vi har två produkter som lindrar psoriasis mkt. En kräm vi har som innehåller naturligt antibiotika. Den gör att huden blir mjuk istället för att torka ut den som cortison gör. Sen har vi även en dryck som hjälper till innifrån. Är du intresserad av att testa, hör av dig. Skulle du inte se någon skillnad efter 90 dagar får du pengarna tillbaka. Vi har alltid 90 dagars nöjd kundgaranti.

Mvh

Elin

2011-10-12 @ 20:06:35
URL: http://zidde.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0